Tell it like it is

december 21, 2006 at 10:45 f m (Okategoriserade)

Så Boxaren ringde och frågade om han skulle komma över. Jag sa att det var bra för jag behövde prata med honom. Han kunde inte hålla sig utan bad mig säga nu på telefonen vad det var. Så jag gjorde det. Jag sa att jag inte var nöjd med situationen och ville veta om han var det. Vi pratade i kanske en halvtimme tills hans pass började och jag fick det svart på vitt. Att han visste att jag ville att han skulle step up och göra något av det här men att han inte kunde säga till mig för det är så mycket som händer i hans liv, jobbiga saker och saker han måste göra.

Han ville inte låtsas som att han kunde ge mig vad jag ville ha och såra mig. Och jag sa att jag inte kunde vara i en situation som inte får mig att må bra. Det var skitjobbigt att säga dom här sakerna till honom men samtidigt jätteskönt. Han var bra att prata med och ärlig. Samtidigt som jag kände mitt hjärta smulas sönder kände jag också en lättnad. Att jag kunde stå upp för mig själv. Att jag värdesatte mig själv och mitt välmående. Han skulle iaf ringa igen efter passet och då sår vi se vad som händer.

Rapporterar inom kort

Annonser

9 kommentarer

  1. Mini said,

    Fan siz!!! Du e fan min idol, så jävla bra!!

  2. manilla said,

    du är griiiim! så ska det se ut!!!!

  3. J-DOUGH IS IN THE HOUSE!!! said,

    Kramis…

  4. Peer Fyah! said,

    U go gal- wifie is right by your side!

  5. Radikal mamma said,

    Klockan tickar. Snart går bloggen om den Radikala mamman ner.

  6. gentlem said,

    hej
    är ny här,, hur laddar man upp sina blogar,, så man kan hitta dem?

  7. Crusty said,

    Huuuugaaaa……. 😦

  8. Radikal mamma said,

    Darling! Var har du tagit vägen?

  9. TILL RADIKALMAMMA said,

    RADIKALMAMMA! Jag heter Johanna Andersson och jag läste alltid din blogg. Det var den enda bloggen jag nånsin följt, och det vill inte säga lite. Ditt språk, din timing i språket, flowen… du skriver så sjukt bra. Snälla snälla radikal mamma, kan du inte maila mig lösenordet till bloggen? Nu går det ju bara att läsa den med namn och lösenord. Jag svär på mina barns liv att kag aldrig skulle lämna ut det. Inte för att jag har nån att lämna ut det till, jag bor i Helsingborg och känner överhuvudtaget inte en enda av de dina, eller dig för den delen. Jag är bara en läsare som saknar bloggen! Så snälla, maila mig lösenordet…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: